Nyheter om liftsäkerhet och liftutbildning

Avspärrning viktigt vid liftutbildning

Något av det viktigaste en elev vid en liftutbildning ska lära sig är att skydda sig mot påkörningsrisker vid arbete med liftar.

Vid de olyckor som inträffat med liftar har operatören sällan saknat skicklighet i att manövrera maskinen, utan de vanligaste orsakerna har varit påkörning, till följd av att arbetsytan inte spärrats av eller att fallförhindrande utrustning inte använts.

– Detta visar på vikten av att vi i våra liftutbildningar fokuserar på att lära eleverna identifiera påkörningsrisker och vilka sätt det finns att skydda sig, säger Jan Åström, ordförande i Liftutbildningsrådet.

Liftutbildningen är oftast en endagskurs och det finns begränsad tid att genomföra de olika kursmomenten och att öva med liftarna. Endagskursen kan inte göra någon till en fullfjädrad liftförare och det är heller inte syftet. Det viktigaste en elev vid en liftutbildning ska få med sig därifrån är säkerhetstänkandet, att inte utsätta sig själv eller någon annan för risker.

 – En skicklig instruktör tar inte några genvägar när det gäller säkerhet, och förmedlar detta beteende vidare till eleverna, säger Jan Åström.

Vid liftutbildningens praktikdel behöver avspärrning vara väl synlig så att personer och fordonsförare som närmar sig väljer att gå eller köra runt utbildningsområdet. För att uppnå detta behövs avspärrningsmaterial som syns tydligt och inte står med större avstånd än att fordons- eller maskinförare väljer att inte köra in i utbildningsområdet. Avspärrningsmaterialet kan till exempel bestå av stora konor som ställs med ca 1,5 m avstånd eller kravallstaket.

Koner med 1,5 m höjd syns bra. Avståndet mellan konerna kan behöva anpassas om det förekommer bil- och trucktrafik i området.

Koner med 1,5 m höjd syns bra. Avståndet mellan konerna kan behöva anpassas om det förekommer bil- och trucktrafik i området.

Jan Åström har deltagit på många liftutbildningar runt om i landet i egenskap av utbildningskontrollant, och har varit med om att det uppstår riskfyllda situationer när fordon, eller andra maskiner kommer in på området när liftutbildning pågår.

– Ett exempel jag varit med om är när en liftutbildning hölls på gården till en maskinuthyrningsdepå. Det kom en budbil i hög hastighet och budbilsföraren kunde naturligtvis inte veta att det var en utbildning som pågick. Avspärrning saknades och instruktören löste situationen genom att hämta utrustning som fanns att tillgå i närheten, men detta skulle naturligtvis gjorts redan innan, säger Jan Åström.

Det är ovanligt att det finns tillgång till avskilda träningsplatser som kan användas endast för utbildningssyfte, utan kurserna hålls ofta på maskinuthyrningsdepåer eller platser där annan verksamhet behöver pågå samtidigt. Det innebär att det kan vara trafik med fordon och maskiner eller att personer som inte deltar i liftutbildningen rör sig i området. Att hålla utbildning i en sådan miljö kan snarare ses som en fördel eftersom det speglar verkligheten. En del av utbildningstiden kan användas till att låta eleverna sätta upp avspärrningsutrustning och i samband med det diskutera kring säkerheten.

– Vid liftutbildning på till exempel maskinuthyrningsdepåer, informera omgivningen att utbildning pågår, det behöver framgå tydligt till både personal och besökare, till exempel genom anslag eller skyltar.

Avspärrningsutrustning ska finnas på plats och detta måste vara förberett redan innan utbildningen startar. Det är utbildningsföretaget, och i förlängning instruktören som är på plats, som måste ansvara för det. Det är inte lätt för en instruktör som står ute och ska genomföra utbildningen, att ändra utifrån givna förutsättningar. Ju bättre förberett detta är, desto säkrare och effektivare kan utbildningen fortgå.

Ämne: Allmänt, Instruktör, Tips, Viktigt! | Kommentera

Har du koll på vilka lifttyper som ska finnas i utbildningen?

I en basutbildning ingår två lifttyper

I en basutbildning ingår minst två lifttyper

Det är viktigt att du som utbildare har koll på vilka lifttyper som ska ingå i liftutbildningens praktiska del. Det som ibland upplevs som oklart är kategoriseringen av lifttyper och vad som ingår i basutbildningen.

Utbildningens praktiska del ska minst innehålla en lift med stödben, som ansätts och där liften riktas upp av eleven, samt en självgående lift som eleven ska köra från korgen.

– På senare år har det kommit lite större saxliftar där stödbenen ansätts automatiskt. De kan inte användas i utbildningen som stödbenslift men väl som en självgående lift. Eleven måste själv ansätta och rikta upp, säger Jan Åström, LUR:s ordförande.

Minst en lift med stödben som ansätts och riktas upp av eleven ska kompletteras med självgående lift, som kan vara bom- eller saxlift. Minst en av dem ska vara så kallad grupp A, som går rakt upp eller ned och där lasten är inom bärytan. Har man valt en saxlift med stödben, måste andra maskinen vara en självgående bomlift, så kallad grupp B.

– Det vanligaste som jag ser, som väl är, är att man har tre liftar på utbildningen. En självgående saxlift, en självgående bomlift, samt en släpvagnslift. Det vill jag påstå är det optimala, då får eleven bäst erfarenhet.

Mobila arbetsplattformar, liftar delas in i kategorierna 1A, 1B, 2A, 2B, 3A och 3B. Indelningen kommer från standarden SS EN 280:2013.

De olika kategorierna av liftar

De olika kategorierna av liftar

I en basutbildning enligt Liftläroplanen, LLP ska minst två lifttyper ingå, antingen av typen 1A och 3B, eller av typen 3A och 1B, det ger behörighet 1A, 1B, 3A, 3B på utbildningsbeviset. Om färre lifttyper än så finns med blir det en begränsad utbildning som ger behörighet för enstaka lifttyper.

Mobila arbetsplattformar delas in i två huvudgrupper, A och B.

Grupp A är mobilplattformar där den vertikala projektionen av lastens tyngdpunkt alltid är INNANFÖR stjälpningskanterna, som exempelvis pelarliftar, eller saxliftar med eller utan stödben.

Grupp B är mobilplattformar där den vertikala projektionen av lastens tyngdpunkt kan komma UTANFÖR stjälpningskanterna, som exempelvis alla typer av bomliftar med eller utan stödben.

Beroende på körning indelas sedan de mobila arbetsplattformarna i tre typer.

Typ 1 är körning endast tillåten med mobilplattformen i transportläge, som de flesta släpvagnsliftar och billiftar under 3,5 ton är, plus vissa spårburna liftar.

Typ 2 är körning med upplyft arbetsplattform som styrs från en styrenhet på chassit, som exempelvis billiftar med så kallad axellåsning och som vanligen är tyngre än 3,5 ton.

Typ 3 är körning med upplyft arbetsplattform som styrs från en kontrollplats på arbetsplattformen, som alla typer av självgående liftar.

Läs mer http://www.liftutbildning.se/om-liftutbildningen/utbildningsprocessen/

Ämne: Instruktör, Tips, Utbildning, Viktigt! | Kommentera

Dömda för dödsolyckan i Malmö

Malmö tingsrätt har den 16 december 2016 dömt en arbetsgivare och en körskollärare för en dödsolycka, som ägde rum den 23 oktober 2013 på Södra Förstadsgatan i Malmö. En lastbil med körskoleelev körde då på bommen till en liftkorg där två ljusmontörer arbetade, med följden att den ene av personerna slungades ur korgen och avled.

Ljusmontörerna arbetade med att montera julbelysning över Södra Förstadsgatan i Malmö och använde sig av en skylift. Olyckan inträffade då montörerna sänkte teleskopbommen för att komma åt en banderoll som störde arbetet. En gymnasieelev med körskolelärare kom då körande i en lastbil, som träffade bommen och som resulterade i det tragiska dödsfallet.

En gymnasieelev som kom körande i en lastbil uppmärksammade inte att teleskopbommen var på så låg höjd. Varken hon eller hennes trafikskolelärare som satt bredvid henne såg det. När hon körde på teleskopbommen slungades den ena montören ur liftkorgen. Han avled av fallet.

Arbetsmiljöåklagaren åtalade den arbetsmiljöansvarige vid företaget för arbetsmiljöbrott och trafikskoleläraren för vållande till annans död.

I sin dom konstaterar Malmö tingsrätt att trafikskoleläraren varit oaktsam och att det var frågan om ett medvetet risktagande. Ägaren vid företaget hade själv arbetat med julbelysningen på platsen och tingsrätten finner det märkligt att denne inte tog upp problematiken med ljusmontörerna.

Tingsrätten skriver: ”Olyckan hade kunnat förhindras genom att t.ex. placera motorredskapet med lift på den sida av vägbanan där arbetet skulle utföras, att säkerställa fri höjd om 4,5 m för passerande trafik, att arbetet utfördes med avstängd trafik eller att personlig fallskyddsutrustning användes”.

I båda fallen visade han oaktsamhet.

De båda åtalade döms till villkorliga domar och 80 dagsböter var. Företaget döms att betala 500 000 kronor i företagsbot.

Domen har överklagats.

Ämne: Olycka | Kommentera

LUR-konferens den 6 april i Jönköping

Scandic Elmia

Den 6 april arrangerar Liftutbildningsrådet konferens i Jönköping på Scandic Elmia riktad till auktoriserade liftutbildare. Boka in datumet om du vill ta del av det senaste kring liftar och liftutbildning och knyta kontakter med andra i branschen.

På konferensen ges information om LUR:s verksamhet och det finns möjlighet att diskutera aktuella frågor. Programmet innehåller ämnen som liftutbildningar på andra språk, revidering av LLP och gruppdiskussioner.

Läs mer http://www.liftutbildning.se/2017/02/lur-konferensen-6-april-2017-jonkoping/

Ämne: Allmänt | Kommentera

Viktigt med rätt utrustning vid utbildningen

fallskydd

Avspärrningsmaterial, fallförhindrande utrustning och korrekt dokumentation för liftarna ska finnas på plats vid liftutbildningen. Som instruktör ska man vara en förebild för eleverna och föregå med gott exempel när det gäller personlig skyddsutrustning och arbetsklädsel.

Det är viktigt att avspärrning av arbetsytan sker vid liftutbildningen om andra maskiner, fordon eller personer rör sig på utbildningsplatsen. Avspärrningsutrustning ska finnas tillgänglig och avspärrning ska ingå som en del i utbildningen. Det är instruktörens ansvar att se till att sådan utrustning finns på plats.

– Ofta sker utbildningen på platser, som uthyrningsdepåer, med annan trafik och därmed finns risk att liften kan bli påkörd, säger Jan Åström, ordförande Liftutbildningsrådet LUR.

LURs rekommendation är att fallförhindrande utrustning i stort sett alltid ska användas i bomlift och när det är lämpligt även i saxlift, då naturligtvis även av dem som befinner sig i en arbetskorg under utbildningen. Instruktören behöver se till så att det finns utrustningar för eleverna att använda och i tillräckligt antal så att den praktiska utbildningsdelen kan fortgå på ett smidigt sätt.

Det är också viktigt vilken personlig skyddsutrustning som en instruktör har på sig under utbildningen. Som instruktör ska man använda lämplig arbetsklädsel och skyddsskor för arbete med tunga maskiner.

– Minimum är skyddsskor och varselväst, säger Jan Åström.

Redan vid inbjudan till utbildningen ska det framgå vilken utrustning som eleven ska bära vid kurstillfället.

– Vi säger att både instruktören och eleven ska vara rätt utrustade. Eleven ska bära de kläder som man normalt använder i jobbet med liften. Minimum och grundkravet är skyddsskor och varselväst. I de fall där eleven kommer från ett företag, där man normalt även använder annat, som exempelvis hjälm, skyddsglasögon eller handskar, så ska man naturligtvis även vara utrustad med det.
– Det här ska stå i inbjudan till kursen. Vi har inte varit så tydliga med det tidigare, men det kommer vi bli tydliga med nu.

Det är instruktörens ansvar att innan utbildningen startar kontrollera att det finns instruktionsbok för alla liftar som ska användas på utbildningen. Även besiktningsintyg ska finnas, vilket långt ifrån alltid är en självklarhet.

– Den praktiska delen av utbildningen inleds med det vi kallar tillsyn före körning, eller daglig tillsyn. Instruktören går då igenom dels generella punkter som berör alla maskiner, dels speciella punkter för just lifttypen. En punkt handlar då om att granska besiktningsintyget.

Det är ett krav på att liftar ska besiktigas en gång per år av ett ackrediterat besiktningsföretag. Om man upptäckt en brist så framgår inte det av besiktningsmärket. Besiktningsdekalerna kan se lite olika ut och berättar antingen när besiktningen gjorts eller när nästa besiktning senast ska göras.

– I värsta fall kan det vara körförbud på liften innan reparationen skett, eller att den måste repareras inom ett antal veckor efter besiktningen. Det ska framgå av besiktningsprotokollet.

Reparatören skriver sedan in datum när reparationen utförts och signerar protokollet.

– Först då får liften användas igen. Besiktningsprotokollet och instruktionsboken ska ligga i samma låda på liften.

Ämne: Instruktör, Tips, Utbildning, Viktigt! | Kommentera

LUR-konferensen 6 april 2017 Jönköping

LUR-konferensen riktar sig till dig som är auktoriserad liftutbildare. Välkommen att ta del av det senaste kring liftar och liftutbildning och att knyta värdefulla kontakter med andra i branschen.

Tid: torsdag 6 april 2017, kl. 09:00-16:00
Plats: Scandic Elmia, Jönköping

Scandic Elmia



Ämne: Allmänt | Kommentera

Liftutbildningsbevis från andra länder

LUR rekommenderar företag att acceptera utbildningsbevis från norska PLF och globala IPAF, som underlag för arbetsgivare att skriva körtillstånd till arbetstagare att få använda liftar på arbetsplatser Sverige.

– Liftutbildningsrådet får ofta frågor om utländska utbildningsbevis och har därför undersökt de vanligast förekommande, utöver vårt eget, säger LUR:s ordförande Jan Åström.

Norska PLF, Personløfterforeningen, är inte en ren utbildningsorganisation som LUR utan jobbar även med en hel del andra frågor som gäller personlyft. Den norska arbetsmiljölagstiftningen är i många avseenden lik den svenska, men ser annorlunda ut när det gäller besiktning. I Sverige finns exempelvis ett lagstadgat krav på att liften ska besiktigas en gång per år av ackrediterat företag. I Norge ska besiktningen ske också en gång per år, men här räcker det att besiktaren är en kompetent person.

– PLF har, förutom att ha tagit fram en bra liftutbildning, även tagit fram riktlinjer för den här besiktningen.

Samarbetet mellan LUR och PLF har även inneburit att LUR:s säkerhetsguide genom PLF har blivit översatt till norska och PLF sprider nu guiden till sina norska medlemsföretag och liftutbildare. PLF har tagit fram ett utbildningsmaterial som alla PLF:s norska utbildare använder sig av. I Sverige tar varje utbildare fram material som sedan godkänns av LUR. LUR och PLF har under de senaste två åren haft ett utbyte och en samverkan. Jan Åström har varit på PLF-konferens och norske ordförande Jan Erik Parr har deltagit på LUR-konferens.

– Vi har granskat både PLF-materialet och utbildningssystemet och kommit fram till att vi kan ha ett ömsesidigt utbyte. På vår hemsida skriver vi nu att vi anser PLF:s utbildningsbevis som fullgott underlag för körtillstånd i Sverige. Samma sak har PLF skrivit om vårt bevis på sin hemsida.

LUR kan även rekommendera den liftutbildning som sker i den globala organisationen IPAF, International Powered Access Federation. På utbildningssidan finns IPAF Training, som tagit fram utbildningsmaterial i form av både filmer och texter, både för konventionell instruktörsledd utbildning och webbutbildning.

– Den utbildningen är mer omfattande än den svenska och norska. Till exempel måste eleven gå en tvådagarsutbildning för att få sitt bevis. Därför har LUR diskuterat och kommit fram till att vi säger samma sak om IPAF:s utbildningsbevis, som vi säger om PLF. Båda gäller som fullgott underlag för svenskt körtillstånd.

Diskussioner pågår även att inleda samarbete med danska Danish Rental Association med tanke på den heta Öresundsregionen där liftar passerar mellan den svenska och danska gränsen.

– Men vi är inte riktigt där än, säger Jan Åström.

Ämne: Allmänt | Kommentera

Säkerhetsguide som en påminnelse

Säkerhetsguide

Säkerhetsguiden finns på flera språk både som tryck folder och i pdf-format för nedladdning och utskrift på skrivare.

Att dela ut Liftutbildningsrådets säkerhetsguide är obligatoriskt till elever efter genomgången liftutbildning. Dessutom bör det alltid delas ut i samband med uthyrning av lift. Guiden innehåller det som är viktigast att tänka på för den som redan har en grundläggande liftutbildning och fungerar som en påminnelse.

Säkerhetsguiden finns både som tryckt folder och i pdf-format för nedladdning och utskrift på A4-skrivare. Den tryckta varianten är utformad som ”ett dragspel” på totalt tio sidor och med måtten 88 x 170 mm. Denna kan beställas från LUR:s sekretariat mot en mindre kostnad beroende på antal.

Säkerhetsguiden finns inte enbart på svenska utan även på engelska, ungerska, litauiska och polska. Översatt till andra språk finns guiden i pdf-format att ladda ner och skriva ut på skrivare.

www.liftutbildning.se/for-utbildare/sakerhetsguide-liftar

Ämne: Allmänt | Kommentera

E-learning vid liftutbildningar

Liftutbildning praktik

På samma sätt som den traditionella instruktörsledda utbildningen avslutas även webbutbildningar med övervakade teori- och praktikprov.

Flera liftutbildare undersöker nu möjligheten till nya webbaserade e-inlärningsverktyg. Under hösten har Jan Åström, ordförande i LUR, studerat en webbutbildning som ett auktoriserat liftutbildningsföretag har begärt att få granskad.

– Vi har studerat utbildningen noga och kommit med synpunkter löpande under processen eftersom det för oss har varit oerhört viktigt att säkerställa att den följer de krav som vi ställer i vår liftläroplan LLP sedan tidigare, säger Jan Åström.

I en webbutbildning sker inte den naturliga dialog som annars är fallet mellan instruktör och elev och därför har det generellt funnits tvivel på om webbutbildning kan hålla samma kvalitet som instruktörsledd undervisning. Att eleverna sitter framför sin dataskärm ställer naturligtvis stora krav på själva webbutbildningens utformning oavsett om det handlar om film, bilder eller texter. Fördelarna med webbutbildningar är att eleven kan backa bandet och titta på vissa avsnitt flera gånger. Eleven kan även ställa en fråga om innehållet via dator, men risken är att svaret kan komma att dröja.

– Därför har vi varit oerhört noga med att den webbaserade utbildning som granskats under hösten har blivit grundligt genomgången, eftersom den får stå som modell för LUR:s fortsatta granskning. Vi granskar webbaserade utbildningsmaterial på samma sätt som annat utbildningsmaterial och med samma krav på innehåll, det ska omfatta alla avsnitt i LLP och hålla hög kvalitet i text, bild, video och ljud.

När den teoretiska delen i liftutbildningen genomförs som webbutbildning så ska ett teoretiskt slutprov alltid genomföras med närvarande examinator, auktoriserad av LUR, precis som vid instruktörsledd teoriundervisning. Det är viktigt att den auktoriserade instruktören säkerställer att eleverna verkligen har tagit till sig de teoretiska kunskaperna på egen hand i webbutbildningen.

– Det är vårt krav att eleven gör teoriprovet i den lokal som utbildare erbjuder och att det övervakas av examinator som är auktoriserad av LUR. Klarar man det fortsätter man med en halv dags praktisk utbildning under ledning av LUR-auktoriserad instruktör, där eleven får visa att man klarar att köra minst två typer av liftar för att få behörighet. Praktiken avslutas med en uppkörning för LUR-auktoriserad examinator och godkända teori- och praktikprov ger eleven sitt utbildningsbevis, säger Jan Åström.

LUR kommer även i fortsättningen att granska varje webbutbildning med samma höga krav. Flera utbildningsföretag står i startgroparna. Och än så länge handlar det om webbutbildningar på svenska.

– Men här kan utbildaren för en relativt rimlig kostnad genom dubbning och översättning av text även göra utbildningen på annat språk. Jag misstänker att vi inom kort kommer att få se utbildning på engelska, som kanske följs av polska, ryska, litauiska, ungerska med flera.

Ämne: Allmänt | En kommentar

En ständigt pågående informationskampanj

Sedan ett antal år tillbaka bedriver Liftutbildningsrådet (LUR) en ständigt pågående informationskampanj om sin verksamhet genom att aktivt söka kontakter med fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och myndigheter. Minst ett par möten står på agendan varje månad, förutom deltagande på mässor.

– Fackföreningarna är lättast att komma i kontakt med. Vår verksamhet har ju med arbetsmiljö och säkerhet att göra, något som direkt exempelvis berör Byggnads 3 800 skyddsombud. Där blir vi alltid positivt mottagna, säger Peter Strand på LURs kansli.

Ett sådant besök gjordes på Citybanan i Stockholm och de som har entreprenaden där tidigare i år. Annars är det till fackföreningsmöten som LUR bjuds in för att informera om regelverket. Just nu håller rådet exempelvis på att skapa kontakt med samtliga regionala skyddsombud inom Byggnads.

Den stående punkten på mötena som representant för LUR trycker på är det utbildningsbevis som användarna måste ha. Och det finns en klar brist i många fall på kunskapen om vilka regler som gäller.

Under det senaste året har LUR bland annat haft följande möten i sin kalender: Svenska Elektrikerförbundet och Målarförbundets skyddsombud, Metalls skyddsombud, SEKO, Miljö- och arbetslivsutskottet inom LO, Elektriska Installatörsorganisationen, Hyrex-kedjan, Stockholms stad tillståndsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Trafikpolisen Stockholm Västerort, Svenska Mässan i Göteborg och Expo Förbundet.

Ämne: Organisationer | Kommentera